Debtors as voters: How does rising household debt impact political behaviour?

Sedan början på 90-talet har svenskarna lånat alltmer till både bostadsköp och konsumtion.

Genom lån kan människor köpa exemplevids bostäder och bilar, men lån innebär också högre ekonomiska risker, särskilt i perioder av lågkonjunktur och höga räntor och inflation.

Numera är de svenska hushållen bland de mest skuldsatta i Europa och Sveriges Riksbank identifierar hushållens skuldsättning som ett av de största hoten mot landets ekonomiska stabilitet.

Trots att det finns mycket forskning som pekar på de negativa effekterna av skuldsättning för både individ och samhälle, vet vi väldigt lite om dess politiska effekter. Är skuldsatta individer mer benägna att rösta på partier som förespråkar högre nivåer av arbetslöshetsersättning, vilket skulle garantera att de kan fortsätta betala tillbaka lånet om de skulle bli arbetslösa?

Och hur ser relationen mellan skuldsättning och politiskt deltagande? Är skuldsatta mer benägna att delta i valet och engagera sig politiskt eftersom lånen ger dem högre, om än tillfälliga, ekonomiska tillgångar? Eller är de mindre benägna att delta i politiken på grund av ekonomisk stress och oro inför framtiden?

Slutligen, är skuldsatta människor mer benägna att straffa styrande partier i de allmänna valen?

Det här projektet undersöker förhållandet mellan skuldsättning och dessa tre nyckelaspekter av politiskt beteende - val av parti, politiskt deltagande, och ansvarsutkrävande - genom att granska den svenska kontexten över de fem senaste valen.