Långtidseffekter av covid-19 på lung- och hjärtfunktion – en nationell och multicenterstudie

Bakgrund:

Covid-19 är en relativ ny sjukdom. Även om det akuta sjukdomsförloppet är ganska väl studerat, finns det mindre information om dess långtidseffekter. Uppskattningsvis är det var sjunde patient med genomgången infektionen bland de sjukhusvårdade, som är helt symptomfri vid 2 månaders uppföljning. Även patienter med lindrig covid-sjukdom som inte har krävt sjukhusvård kan ha kvarstående symtom. Vanliga kvarstående symptomen är andfåddhet och trötthet/orkeslöshet.

Spirometri och ergospirometri är beprövade rutinmässiga undersökningar för utredning av lung- och hjärtpåverkan. Antalet remitterade patienter som har genomgått Covid-19 infektion till dessa undersökningar har ökat i hela landet. Målsättning: Undersöka förekomsten av påverkan på lung- och hjärtfunktion hos patienter med kvarstående symtom.

Hitta faktorer som förutsäger kvarstående lung- och hjärtfunktionspåverkan. Undersöka kopplingen mellan upplevda besvär och objektiva fynd vid undersökningar av lung- och hjärtfunktion.

I en substudie undersöka tilläggsvärdet av känsligare metoder som kartlägger lungperiferin och studera det i förhållande till symtom. Jämföra fynd angående lungfunktionsundersökningar med en grupp av patienter som har IVA-vårdats för covid-19. Arbetsplan:

Patienter remitterade till att utföra spirometri /ergospirometri tillfrågas att delta i studien. Deltagandet fyller i frågeformulär för att kartlägga kvarstående besvär och livskvalité efter infektionen. Ett urval deltagare utför vidareutredning av lungfunktionen med tekniker riktade mot den distala lungan, såsom oscillometri, insamling av partiklar i utandad luft, mätning av luftrummet i den distala lungan med nanopartiklar.

Deltagaren tillfrågas om tillstånd för att inhämta uppgifter om vårdförlopp och samsjuklighet från deras journal. Deltagaren informeras om uppföljning med hjälp av patientregister. Betydelse:

Det är viktigt att kartlägga graden av lung- och hjärtfunktionspåverkan hos patienter med kvarstående besvär och förstå rollen av spirometri och ergospirometri i uppföljningen av covid-patienter. Vi kommer att dessutom kartlägga om avancerade lungfunktionsundersökningar tillför ytterligare information. Vi kan bättre använda vårdresurserna genom att definiera både vilka metoder ska användas i uppföljningen samt rikta oss mot att följa upp de personer som löper högst risk för kvarstående lung- och hjärtfunktionsnedsättning.