Hypertoni – Vanligt, farligt med underbehandlat

Bakgrund

Hypertoni är en stark oberoende riskfaktor för stroke, hjärtsvikt, hjärtinfarkt, och död. Trettio procent av den vuxna befolkningen i Sverige har högt blodtryck.

I kvalitetsuppföljningar i Västra Götaland (vilket representerar ca 20 % av Sveriges befolkning) framgår att endast 50 % av individer med diagnosen hypertoni når målblodtryck < 140 /90 mm Hg.

Nyligen kunde man i en stor svensk population visa att man på akutmottagningen behöver screena 151 individer avseende blodtryck och behandla 71 personer för att förhindra en kardiovaskulär händelse inom 3,5 år.

Under 2019 visade Hermidas et al att intag av antihypertensiva läkemedel vid sänggående jämfört med intag på morgonen resulterade i en 50-procentig reduktion av kardiovaskulära händelser hos individer som intog sina läkemedel på kvällen. Dessa resultat måste utvärderas innan vi kan ändra våra rekommendationer avseende antihypertensiv behandling.

Målsättning

Att studera om patienter med högt blodtryck på akutmottagningen kontrollerar sitt blodtryck efter utskrivningen, om de får diagnosen hypertoni och om förhöjt blodtryck vid besök på en akutmottagning är en pålitlig markör för framtida diagnos av hypertoni.

Att studera om intag av samma blodtryckssänkande läkemedel på kvällen jämfört med på morgonen påverkar ambulatoriskt blodtryck.

Arbetsplan

Högt blodtryck på akutmottagningen: Vi utgår från uppmätta blodtryck hos 1800 individer vid akutbesök på sjukhus under två perioder 2018. Journalgranskning identifierar individer med hypertoni grad 2 och 3 (SBP >160 mm Hg). Individer med förhöjt blodtryck utan medicinering kontaktas brevledes med frågor kring blodtryck och behandling av hypertoni. Säkerställd hypertoni identifieras och följs upp.

Kronterapi vid hypertoni: Patienter med hypertoni rekryteras från Sahlgrenska Universitetssjukhuset samt från två vårdcentraler i Västra Götalansdsregionen. Patienter, 40-75 år, med blodtryck