Population-based Analyses of Incidence, Prognostic Determinants and Outcome of Aortic Dissection

Bakgrund: Klassificering av dissektion gjordes av DeBakey redan 1965 och sedan enligt Stanford 1970. Än idag är korrekt klassificering av aortadissektion central i hur patienterna bör behandlas men ytterligare klassificeringssystem behövs för att förbättra handläggningen. Det finns endast ett fåtal regelrätt populationsbaserade studier. Tidstrender i fråga om behandling och utfall är dåligt kartlagda.

Likaså är könsskillnader och läkemedelsbehandling av patienter med aortadissektion dåligt belysta.

Målsättning: Det övergripande målet med forskningen är att analysera prognostiska markörer - innefattande bl.a. röntgenfynd, biomarkörer, läkemedel, riskfaktorer - för överlevnad i aortadissektion. Med hjälp av denna kunskap vill vi förbättra omhändertagandet av dessa patienter. Vi vill också undersöka hur olika typer av läkemedel påverkar överlevnad och risk för komplikationer, något som till stor del är osäkert hos denna patientgrupp till skillnad mot hur det ser ut för andra hjärt-kärlsjukdomar.

Det unika i detta projekt är att studierna är populationsbaserade, en typ av studier som saknas på dissektionspatienter.

Arbetsplan: Datainsamling för samtliga studier är avslutad. En studie är publicerad och därtill är en studie accepterad för publikation. Vi är i färd med analys av de två sista studierna och ämnar påbörja manusförfattande under sommaren-hösten 2020.

Betydelse: Eftersom incidensen av aortadissektion är låg fordrar populationsbaserad forskning stora patientmaterial. I detta hänseende är vårt forskningsprojekt unikt. I Sverige-cohorten finns inkluderat drygt 8000 patienter och i Stockholms-cohorten nästan 350 patienter.

I den ena analysen av Sverige-materialet har vi kunnat visa att andelen opererade ökat och att överlevnaden förbättrats över tid samt att kvinnligt kön och hög ålder är förknippat med sämre prognos, vilket aldrig tidigare visats på detta sätt. Vi hoppas att analys av läkemedelsregistret på nationell nivå likaledes ska ge oss ny kunskap.

Tillgång till egenhändigt sammanställd utförlig databas över dissektionspatienter handlagda i Stockholm möjliggör detaljgranskning av betydelsen av röntgenfynd, biomarkörer och kliniska variabler och dessas prognostiska betydelse.