Identification and clinical development of biomarkers for improved diagnosis and therapy monitoring in patients with asthma

Bakgrund:

Behandlingen av astma sker idag framför allt utifrån symtombild och historik av exacerbationer, men intresset för biomarkörer har ökat kraftigt på senare år. Den kliniskt mest använda biomarkören, utandad NO (FeNO), börjar nu komma in i nationella astmariktlinjer, men gränsvärdena för FeNO behöver förfinas. Kombinationen av FeNO och räkning av blodeosinofiler (B-Eos) stärker prediktionen av framtida astmarisk, men även andra celler, till exempel mastceller och monocyter, aktiveras i astma och för dessa saknas idag kliniskt användbara biomarkörer.

För förbättrad astmakontroll behöver man på ett enkelt sätt kunna kartlägga inflammationsbilden för att därigenom kunna individanpassa behandlingen. Målsättning:

Vi avser utveckla nya referensekvationer för FeNO och B-Eos, samt även utveckla en kombinerad ”score” för dessa två biomarkörer. De individuella gränsvärden som därigenom kan beräknas kommer att testas i befintliga studier samt i nya ”real-life” studier. Potentiella markörer för mastcells- respektive monocytaktivering, samt total-IgE, kommer att utvärderas vad gäller klinisk användbarhet, speciellt avseende relationen fetma och astma. Vidare kommer den kliniska nyttan av olika kombinationer av biomarkörer att utvärderas.

Arbetsplan:

Referensekvationer utvecklas med användande av befintliga data från framförallt amerikanska NHANES, och gränsvärden utvärderas i MIDAS och U-BIOPRED, samt i randomiserade kontrollerade studier i olika samarbetsprojekt. Potentiella markörer för mastceller och monocyter utvärderas i befintligt biobanksmaterial (NOAK, MIDAS, SPAIS, ULSCO), samt i nyinsamlat material från små barn (3-12 år, ODUBA), samt barn/ungdomar som kommer till Överviktsmottagningen på Akademiska sjukhuset (utökat protokoll ULSCO).

Explorativa analyser av potentiella biomarkörer görs med multiarrayteknik (Olink), och intressanta fynd verifieras i andra immunoassaysystem. Betydelse:

Projektet kommer att kunna leda till en mer precis bedömning av inflammationen i astma vid användande av FeNO och B-Eos, samt underlätta tolkningen av dessa biomarkörer, vilket kan underlätta introduktion i primärvården. Vidare kommer projektet att kunna leda till upptäckt av nya kliniskt användbara biomarkörer för en breddad bild av astmapatientens inflammatoriska status.

Kunskapen kommer att kunna leda till individanpassad läkemedelsbehandling, bland annat bättre underbyggd insättning av biologiska läkemedel, och en säkrare bedömning av framtida astmarisk.