Autoimmun kardiovaskulär sjukdom, vid SLE, APS och i normalbefolkningen

Bakgrund

Kardiovaskulär sjukdom (KVS) är den viktigaste orsaken till förkortad livslängd vid autoimmuna systemsjukdomar. Sedan 1995 har vi strukturerat undersökt KVS vid systemisk lupus erytematosus (SLE) och delvis överlappande antifosfolipidsyndromet (APS, ett underdiagnosticerat tillstånd med ökad risk för tromboser), samt kontroller.

Vi har succesivt breddat studierna och har visat att autoimmuna mekanismer som antifosfolipidantikroppar (aPL, en markör för trombosbenägenhet), förkommer hos 11 % av oselekterade förstagångsinfarkter i Sverige. Målsättning

1) Vi undersöker nu klinik och prognos samt tidssamband, specificitet och isotyper av aPL vid M i normalbefolkningeI. Studierna görs i pre-infarkt prover, i akutskedet och under långtidsuppföljning.

2) Att identifiera högriskpatienter med SLE tidigt för att erbjuda profylaktisk behandling. Vi studerar underliggande mekanismer i idefinerade subgrupper och långtidsprognos. Med särskilt fokus på att förstå aterosklerosutvecklingen hos SLE patienter med njurinflammation och blodproppsbenägenheten hos aPL+ SLE patienter.

Arbetsplan

Totalt ingår ca 900 patienter (SLE/APS) /320 kontroller i våra egna kohorter. Klinisk uppföljning sker detaljerat vart 10:e år. Alla undersöks kliniskt, avseende livsstilsfaktorer och blodprover sparas.

Vi studerar särskilt inflammatoriska biomarkörer, komplementsystemet, autoantikroppar, proteinmönster i blodet med MS-proteomik samt förekomst av cirkulerande cellfragment (mikropartiklar) och deras protein innehåll/uttryck med moderna tekniker. Ultraljud samt magnetkameraundersökning av hjärtat utförs på selekterade grupper.

Därutöver undersöks aPL förekomst i samarbeten hos ett stort antal MI patienter/kontroller i etablerade kohorter från normalbefolkningen. Bl.a. kommer vi att analysera en utvidgad aPL panel i prover från 1000 personer som senare utvecklade MI och 2000 matchade kontroll individer från MONICA kohorten i norra Sverige.

Betydelse

Vårt fynd att 11% av ”vanliga MI patienter” har höga +aPL titrar visar, om det verifieras, att många MI patienter har odiagnostiserad APS. Detta kan innebära konsekvenser för diagnostik och behandling av MI generellt.

Vi visar att SLE gruppen med njurinflammation (40%) utvecklar prematur ateroskleros och de bör därför få aterosklerosförbyggande behandling som statiner och aggressiv blodtrycksmedicinering tidigt. En annan SLE grupp, de aPL+ (30%), bör snarare, liksom APS patienterna få antikoagulantia.