Food habits with low climate impact and their link to cardiometabolic disease

Bakgrund

Hälsosamma matvanor har stor betydelse för att förebygga utveckling av kardiometabol sjukdom. Dessutom är hälsan inte jämlikt fördelad i Sverige och socioekonomiska faktorer påverkar våra förutsättningar till en hälsosam livsstil inklusive bra matvanor. Våra matvanor har också stor inverkan på vår miljö och livsmedelsproduktionen har identifierats som den enskilt viktigaste orsaken till dagens klimatförändringar. 2019 släpptes EAT-Lancetrapporten, där man föreslog gränsvärden för intag av livsmedel med potential att gagna såväl god hälsa som miljömässig hållbarhet.

Den föreslagna kosten har dock bara utvärderats i begränsad omfattning gentemot hälso- och miljöaspekter. Dessutom saknas det kunskap om vilka matvanor som har störst betydelse för hälsa och miljö i olika samhällsgrupper. Målsättning

Syftet med projektet är att addera ett hållbarhetsperspektiv till hjärt-kärlprevention. Vi kommer utvärdera den s.k. EAT-Lancet-kosten med avseende på hjärt- kärlhälsa och undersöka om en kost med låg klimatpåverkan även skyddar mot hjärt-kärlsjukdom. Dessutom är avsikten att identifiera nyckelförändringar i kosten som har störst positiv effekt på hälsa och klimat i olika befolkningsgrupper.

Arbetsplan

Vi kommer att använda oss av flera stora epidemiologiska kohorter med information om kost, livsstil, och hälsoutfall. I det första delprojektet kommer ett index som speglar följsamhet till EAT-Lancet kosten konstrueras. Följsamheten till EAT-Lancet-kosten kommer sedan relateras till insjuknande i typ 2-diabetes, kardiovaskulär sjukdom och mortalitet i Malmö Kost Cancer kohorten.

I det andra delprojektet kommer en klimatdatabas från RISE användas för att beräkna klimatpåverkan i form av växthusgasutsläpp från kosten för alla individer Malmö Offspring studien och SCAPIS. De främsta källorna till klimatpåverkan kommer identifieras och matvanornas klimatpåverkan i olika socioekonomiska grupper kommer undersökas. I det sista delprojektet kommer samband undersökas mellan matvanors klimatpåverkan och riskmarkörer för kardiometabola sjukdomar, såsom nivåer av blodlipider och glukos.

Betydelse

FAO efterlyser kostråd där både hälso- och miljöaspekter vägs in, men kunskapsunderlaget är bristfälligt. Resultaten från detta projekt kan bidra till att stärka kunskapsunderlaget när hållbarhetsaspekter inkluderas i kommande nordiska näringsrekommendationer och nationella kostråd.