Betydelsen av perinatal inflammation och tillväxtfaktorer för bronkopulmonell dysplasi och för senare lungfunktion hos prematurfödda barn.

Bakgrund:

Trots ökad överlevnad hos extremt för tidigt födda barn förblir morbiditet och långvariga funktionshinder oförändrad. Bronchopulmonell dysplasi (BPD) är en kronisk neonatal lungsjukdom som utvecklas hos en väsentlig del av spädbarn efter mycket för tidigt födelse. Nedsatt lungfunktion och lungkomplikationer kan kvarstå till barndomen och tonåren, och kanske även resten av livet.

Målsättning:

Primär målsättning är att utvärdera hur nivåer av inflammationsmarkörer och tillväxtfaktorer tidigt efter födseln är associerade med tidig lungmorbiditet och senare lungfunktion vid 12 års ålder hos mycket prematurfödda barn. Målet är också att undersöka lungfunktion vid 12 års ålder och utreda möjliga strukturella förändringar i lungorna hos prematurfödda barn jämfört med kontrollbarn.

Lungornas longitudinella utveckling kommer också att undersökas då många av barnen undersöktes redan vid 6 års ålder och vi avser relatera en eventuell återhämtning i lungmorbiditet till avsaknad av inflammatoriskt tillstånd vid nyföddhetstiden. Arbetsplan:

Tre prospektiva kohorter av mycket för tidigt födda barn (födda 2001-2007) har genomgått omfattande lungfunktionstester (spirometri, impulsoscillometri, kroppspletysmografi, diffusionskapacitet och kvävgasutsköljning) vid 12 års ålder. Inflammationsmarkörer och tillväxtfaktorer (bl a CC16 som har betydelse för lungutmognaden) har analyserats i blod, trakealsekret och ventrikelaspirat från nyföddhetstiden och kliniska data från neonatalperioden har samlats in.

Betydelse:

Höggradigt prematurfödda barn överlever idag i allt högre utsträckning, men den ökade överlevnaden har åtföljts av en hög morbiditet där respiratorisk morbiditet och påverkad neurokognitiv utveckling dominerar. Dessa barn kommer därför att ställa stora krav på sjukvården framöver då de har med sig en del av sina prematuritetsproblem upp i livet.

Projektet tillför ny kunskap om hur tidiga faktorer kan påverka den omogna lungan i ett längre perspektiv där flera av dessa faktorer inte har undersökts tidigare i relation till senare lungfunktion i skolåldern. Erhållen kunskap kan ha betydelse för utveckling av framtida preventiva strategier i ett tidigt skede efter födelsen med syfte att minska lungmorbiditet.

En minskad morbiditet för denna vulnerabla patientpopulation skulle innebära en vinst för såväl den enskilda individen, dess familj, sjukvården och samhället.