Biventrikulär pacemakerbehandling och annan devicebehandling vid hjärtsvikt

Bakgrund:

Hjärtsvikt är en folksjukdom som drabbar c:a 2 % av befolkningen och upp till 20 % av de äldre. Hjärtsvikt leder till svåra symtom, hög dödlighet och sjuklighet trots moderna hjärtsviktsläkemedel.

Vid hjärtsvikt är hjärtmuskulaturen försvagad och hjärtats pumpförmåga nedsatt (HFrEF). Detta kompenseras genom att hjärtat växer och genom att trycken i hjärtat stiger vilket i sin tur leder till vätskeretention. Vid hjärtsvikt med bibehållen vänsterkammarfunktion (HFpEF) är fyllnadstrycken förhöjda och hjärtats fyllnad försämrad.

Det finns också en mellangrupp (HFmrEF) som har lindrigt nedsatt pumpförmåga på hjärtat men i övrigt har stora likheter med HFrEF gruppen. Biventrikulär pacing (CRT) kan hjälpa 20% av hjärtsviktspatienter men behandlingen underinförd och otillräckligt utforskad. Målsättning:

I Sverige skulle 20- 50.000 patienter kunna få CRT vid fullt införande. Våra resultat från tidigare studier MUSTIC, REVSERSE, MIRACLE-EF samt CRT Survey II samt våra metaanalyser har lett till att CRT har högsta behandlingsrekommendation (IA) men också genererat nya frågeställningar.

Vi vill studera om patienter med förmaksflimmer, komorbiditeter och ovanligare överledningsrubbningar har nytta av CRT? Vi vill finna nya vägar för implementering av CRT? Vi vill studera om hjärtsvikt orsakat av cancerbehandling kan behandlas med CRT?

Vi vill studera "responderbegreppet!” vid CRT som vi tror behöver revideras. Vi vill studera vilken hjärtfrekvens som är optimal vid CRT, om cardiac contractility modulation (CCM) kan hjälpa vid HFpEF samt om devicepatienter med tyst förmaksflimmer har nytta av OAC (ARTESiA). Arbetsplan:

Våra meta-analyser med Duke University och med andra PIs i RCT inleds nu med att bedöma om patienter med förmaskslimmer (ovanliga i RCT) och de med komorbiditeter svarar på CRT. I höst planerar vi skicka in ett manus som kan komma att revidera responder-begreppet vid CRT-behandling. För vår RRCT -CRT vid HFmrEF påbörjas först materialstorleksberäkning med hjälp av data våra register.

Under hösten startas på samma sätt vår gapanalys av CRT indicerade/ behandlade patienter samt hur många patienter med cardio-onkologsk hjärtsvikt som har indikation för CRT. Vi återupptar patientinklusionen i CCM-HFpEF och ARTESiA studierna efter sommaren (försening pga COVID-19).

Betydelse:Ytterst syftar våra studier till att fler patienter skall få hjälp av CRT därmed bättre livskvalitet och prognos samt att studera om CCM kan hjälpa flera patienter.