Nya möjligheter till individualiserad prognosbedömning och behandling vid sarkoidos

Bakgrund:

Sarkoidos är en inflammatorisk sjukdom som oftast drabbar lungorna men kan även drabba andra organ, ibland akut livshotande, t ex hjärtarytmi. En del tillfrisknar, andra får kronisk sjukdom ledande till exempelvis dålig lungfunktion och hjärtsvikt. De svårast sjuka kan behöva transplanteras.

I lungorna ansamlas T-celler resulterande i cytokinfrisättning, ffa TNF-alpha är betydelsefull. Vissa segment av T-cellsreceptorn och specifika gener (HLA-typer) har kopplats till övergående sjukdom. Mekanismerna mer i detalj bakom varför en del tillfrisknar och andra utvecklar kronisk sjukdom är okända.

Botande behandling saknas. Trots behandlingsförsök med inflammationsdämpande läkemedel (oftast kortikosteroider och methotrexate) progredierar sjukdomen hos många. På senare år har även biologiska läkemedel, ffa TNF-alpha hämmare, börjat användas. Målsättning:

Genom att karakterisera inflammationen i blod, lymfkörtlar och lungor, koppla den till genotyp, sjukdomsförlopp och behandlingssvar, hoppas vi kunna identifiera biomarkörer som kan förutspå vem som löper risk att drabbas av svårare sjukdom inklusive t ex hjärtsarkoidos, och vem som kommer bli hjälpt av en viss terapi

Arbetsplan:

Huvuddelen av data insamlas vid undersökningar som görs normalt vid utredning och uppföljning av sarkoidos. De prover som fås vid bronkoskopi räcker både för diagnostik samt forskningsanalyser. Extra blodprover tas från de flesta.

Fokus ligger på att studera T-celler med immunohistokemi och flödescytometri innefattande aktivitetsmarkörer, subtyper och receptorer men även andra immunologiska celler och cytokiner undersöks. En del patienter kommer bronkoskoperas en andra gång och några även genomgå punktion av lymfkörtlar. Resultat från immunologiska undersökningar korreleras till sjukdomsförlopp, genetik och resultat av insatt behandling. Ett specielltintresse riktas mot patienter som behandlas med TNF-alpha hämmare.

Betydelse:

Genom att jämföra inflammationen i flera compartments (blod, lunga, lymfkörtlar) på molekylär nivå med sjukdomsförlopp, genotyp och behandlingseffekt hoppas vi finna biomarkörer som kan förutspå sjukdomsförlopp och behandlingssvar. Därigenom ökar möjligheterna att skräddarsy terapin för varje enskild patient. Resultaten kommer också öka förståelsen för hur en inflammation fördelar sig i kroppen och därmed även vara av betydelse för förståelse av andra inflammatoriska systemsjukdomar.